Visste du att det går åt cirka tio liter mjölk för att göra ett kilo ost?
Tre ostskivor motsvarar därför två deciliter mjölk.

Hur tillverkas ost?

1. Pastörisering
Mjölken som ska bli till ost kallas för ystmjölk. Vid pastörisering värms mjölken upp till 72-75°C i 15 sekunder och sedan kyls den snabbt ner till cirka +30°C.
 

2. Syrning
Vid syrningen tillsätter man en unik kultur av mjölksyrabakterier som kompenserar förlusten av de nyttiga bakterier som försvinner i samband med pastöriseringen. 
 

3. Koagulering 
Nästa ingrediens är löpe som gör att ystmjölken koagulerar dvs. stelnar. Den stelnade ystmjölken kallas koagel eller ostmassa.
 

4. Avtappning
Den koagulerade ystmjölken bryts till sockerbitsstora tärningar. Man rör försiktigt för att frigöra tärningarna, sedan höjer man temperaturen under kraftig omrörning och sedan pressas osten. Vätskan som blir över kallas för vassle, som tas tillvara och blir till messmör eller vasslepulver. 

5. Pressning
Pressningen ger osten sin slutliga form och avgör tillsammans med den vassleavskiljande processen hur hålen kommer att se ut. Beroende på vilken ost som tillverkas tar pressningen olika lång tid, allt från tre timmar ända upp till 12-15. 
 

6. Saltning
Den färdigpressade osten läggs sedan i saltlake i ett till tre dygn. När osten fått den önskade salthalten tas den upp från saltlaken. Saltningen förbättrar smak och konsistens, men har också en viss konserverande effekt. 
 

7. Lagringen
Efter ett par veckors yttorkning i ett färskostlager, och en knapp månad i ett varmlager, vaxas eller paraffineras osten. Vaxningen skyddar och förbereder osten för mognadslagrningen och förhindrar vattenavdunstning och angrepp av mögel och jäst. Ju längre osten får ligga och mogna desto starkare blir den i smaken. Några ostsorter kan ätas efter någon månad, medan andra behöver mer än ett år på sig för att få rätt smak.